En central del i yttrandefriheten är anonymitetsrätten. Samhället har med vissa specifika och avgränsade undantag inte rätt att efterforska vem som lämnat en uppgift, begärt ut en allmän handling eller gett ut en bok eller upptagning utan att ange sitt namn.
Det är en historisk insikt som nu riskerar att tömmas på sitt innehåll. Istället för fler regleringar med förbud och begränsningar samt massövervakning behövs större frihet bland annat på internet.
Har skrivit artikel på Expressen kultur
Principen om förbud mot förhandsingripande upphävs, rättssäkerheten åsidosätts när polisen inte behöver motivera avslag för en demonstration, den verkliga makten över vem som ska få använda sin opinionsfrihet flyttas till Säpo och Utrikesdepartementet.
Det är några av följderna av förslaget att ett allmänt, sannolikt, hot mot Sveriges säkerhet kan stoppa demonstrationer. Debatten har fokuserat på koranbränning men omfattar alla opinionsyttringar som utländska makter och maktcentra kan använda som förevändning för att rikta allvarliga hot mot svenska intressen i Sverige och utomlands.
Integritetskyddsmyndigheten (IMY) anser sig ha rätt att granska Actapublica, Verifiera med flera databaser med lagöverträdelser. Det är en ny praxis från myndigheten men en tolkning av gällande rätt som står i strid med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Har skrivit en artikel i Journalisten
Tags: IMY, integritet, rättsdatabaser
Turerna kring Myndigheten för psykologiskt försvar fortsätter. Myndighetens stabschef och ställföreträdande generaldirektör, Mikael Tofvesson, tror att han i ett pågående ärende som direkt berör myndigheten kan ge uttryck vilka åsikter som helst om en publicist i egenskap av ”privatperson”. Det utrymmet finns inte.
Generaldirektören för Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF), Magnus Hjort, bör få respass. Han har visat djup okunskap om yttrandefrihetsregleringen och dåligt omdöme. Istället för att framföra sin uppfattning till exempel i ett pressmeddelande valde GD att göra en anmälan till den statliga Granskningsnämnden. Att en myndighet använder myndigheten Granskningsnämnden för att vidta åtgärder mot medier är sällsynt och sällsynt olämpligt. Särskilt som MPF är en myndighet som vill och ska ha en bra, korrekt, relation till svenska medier och ge råd vad gäller utländska makters påverkansoperationer och desinformation. Vilket framgår av den förordning som styr myndigheten.
Medverkar i antologin, I allmänhetens tjänst, med en text om lydnadsbestämmelsen mellan SVT, SR och staten. Antologin ges ut av premiss förlag på initiativ av föreningen Oberoende Public service. Övriga medverkande: Julia Agha, Ulrika Andersson, Ove Joanson, Christina Jutterström, Sofia Näsström och Jan Scherman och Åsa Wikforss.
Religionen har ett starkt grepp över enskilda men har också i många länder idag ett avgörande inflytande över lagstiftningen. Religionstvång istället för religionsfrihet. Så var det även Sverige under flera hundra år. Har skrivit en artikel i Mediehistorisk tidskrift 2024 om religionens makt över regleringen av tryckfriheten i Sverige.
En förutsättning för dagens undersökande journalistik är att allmänna handlingar görs tillgängliga i databaser. Inte minst när det gäller lagöverträdelser. En handfull svenska domstolar vägrar nu lämna ut brottmålsdomar i digitalform till databaser som Acta Publica. Har skrivit artikel på Expressen kultur om regeringens intentioner att databaserna i fortsättningen inte ska sortera under yttrandefrihetsgrundlagarna utan istället under EU:s dataskyddsförordning (GDPR).
Tags: GDPR
Små ändringar har lagts till stora. Nya delegationsbestämmelser har tillfogats som slagit flisor ur den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Dessvärre väntar fler från första januari 2027.
Svenska medier har svårt att se helheten i alla ändringarna och hur de var för sig eller tillsammans kan användas för att styra åsiktsbildningen i ett skärpt samhällsläge. Därtill saknas ett historiskt perspektiv.
I Dagens Juridik har jag exemplifierat vad jag anser bör sägas idag.
Artikel på DN kultur om public servicebolageni vid förhöjd beredskap.
Artikel i SvD om förslaget att förtydliga bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Förslaget är inte bara krångligt, oprecist utan riskerar också att få en hämmande effekt på diskussioner och samtal i undervisningssituationer.
Tags: hetsbrott
Regeringar, statsråd och personer som aspirerar på att leda landet kritiserar enskilda för att de inom lagens ramar utnyttjat sin yttrandefrihet borde ges en rejäl, verbal, avhyvling.
Här artikel på Expressen kultur 20240222.
Regeringen avser att återinföra brottet ”förolämpning av tjänsteman”. Straffbestämmelsen blir tillämplig även på yttranden i tryckta medier och radio och tv. Den tidigare bestämmelsen togs bort i mitten av 1970-talet med hänvisning till rätten och möjligheterna att kritisera myndighetsbeslut inte skulle begränsas.
Artikel på Expressens kultursida
Tags: förolämpning
Det går fort nu. Nya utredningar tillsätts och avslutade förs vidare till propositioner och lagar. Vad händer med helheten för opinionsbildningen och rättssäkerheten? Artikel på DN-kultur 20240102
Artikel på DN-kultur 2023-11-30 om hur institutioner, politiker och myndigheter inte förmår stå upp för yttrandefriheten.
