You are currently browsing the archive for the anskaffarfrihet category.
En central del i yttrandefriheten är anonymitetsrätten. Samhället har med vissa specifika och avgränsade undantag inte rätt att efterforska vem som lämnat en uppgift, begärt ut en allmän handling eller gett ut en bok eller upptagning utan att ange sitt namn.
Det är en historisk insikt som nu riskerar att tömmas på sitt innehåll. Istället för fler regleringar med förbud och begränsningar samt massövervakning behövs större frihet bland annat på internet.
Har skrivit artikel på Expressen kultur
En förutsättning för dagens undersökande journalistik är att allmänna handlingar görs tillgängliga i databaser. Inte minst när det gäller lagöverträdelser. En handfull svenska domstolar vägrar nu lämna ut brottmålsdomar i digitalform till databaser som Acta Publica. Har skrivit artikel på Expressen kultur om regeringens intentioner att databaserna i fortsättningen inte ska sortera under yttrandefrihetsgrundlagarna utan istället under EU:s dataskyddsförordning (GDPR).
Tags: GDPR
I höst ska riksdagen ta ställning till ett stort antal förändringar vad gäller användningen av hemliga tvångsmedel. Bland annat ska användningen av avlyssning inte längre enbart kunna avse en plats utan kunna följa en person med undantag för vissa lokaler. Genom att meddelarfriheten, skydd mot efterforskning och tystnadsplikten, upphävs vid misstankar om utlandsspioneri (obehörig befattning med hemlig handling) får hemliga tvångsmedel användas vilket innebär att avlyssningen kan träffa journalistiskt arbete.
Artikel i Svenska Dagbladet 20230731
Artikel i tidskriften Fokus om förslaget att införa tre nya brott i yttrandefrihetsgrundlagarna.
Sverige har under flera decennier deltagit i internationella freds- och säkerhetsbevarande insatser. Målet är som regel gott men risken finns för övergrepp och missgrepp. Att de kommer i dagern beror många gånger på uppgiftslämnare som tar stora risker och publicister som vågar offentliggöra uppgifterna.
Den 10 november kommer riksdagens konstitutionsutskott att behandla förslaget om införandet av en straffbestämmelse för den som befattar sig med och offentliggör hemliga uppgifter som förekommer inom en insats där Sverige antingen deltar eller utförs av en organisation där Sverige är medlem.
Utgivarna har idag publicerat en artikel om förslaget som riksdagen nu ska ta ställning till för andra gången.
Regeringen vill införa ett nytt brott, utlandsspioneri, som under vissa förutsättningar slår ut den svenska meddelarfriheten. Propositionen bereds nu inom riksdagens konstitutionsutskott.
Jag och Ingemar Folke, pensionerad advokat, har en artikel i Dagens Juridik
Artikel i Arbetsvärlden om regeringens förslag till ändringar i grundlagarna och lagen om visselblåsning som träder i kraft 17 december. Har skrivit en kolumn i Arbetsvärlden.
På mycket svaga grunder vill regeringen införa ett nytt yttrandefrihetsbrott, utlandsspionage. Nedan Publicistklubbens yttrande över utkastet till lagrådsremiss.
Publicistklubben (PK) avvisar förslaget att utmönstra ”uppgiftssamlingar” med uppgifter från brottmålsdomar ur yttrandefrihetsgrundlagen. Enligt 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté ska de istället bedömas enligt vanlig lag och ytterst av EU:s Dataskyddsförordning.
Utmönstringen föreslås ske genom en så kallad delegationsregel
Kommittén vill även vidga den statliga tillsynen över Public service-företagen.
Det är lätt att tumma på principerna när de i konkreta situationer skyddar politiska motståndare, busar eller företrädare för ideologier som inget hellre vill än att avskaffa fri- och rättigheterna .
En av reglerna som bär upp yttrandefriheten är att den som skapar en bild, en text eller annat uttryck för sina åsikter och värderingar bestämmer om och när de ska offentligöras
Nu debatteras det rimliga Högsta Domstolens utslag i tvisten mellan SvT och den före detta ledande sverigedemokraten Kenth Ekeroth
Utredningen En ny terroristbrottslag (SOU 2020:49) behöver en påtaglig modifiering.
De flesta av de handlingar som utförs i ett terrorsyfte är och har länge varit kriminaliserade. Nu vill regeringen samla bestämmelserna i terroristbrottslagen, finansieringslagen och rekryteringslagen i en lag. Utöver ett antal konkreta gärningar som anges i förslaget till lag ska handlingar som anses ”främja, stärka eller understödja” en terrororganisation straffbeläggas.
Humanitära och journalistiska handlingar för att anskaffa information och sprida den och som objektivt sett skulle kunna anses främja terrorism kriminaliseras
Men även ringa brott är ett brott.
Det som är bekymmersamt och behöver korrigeras innan lagen antas är att det införs ett försvarslighetsrekvisit där det uttryckligen av lagen framgår att vissa gärningar inte är kriminaliserade eftersom de varit försvarliga t.ex. av opinionsbildningskäl.
För Publicistklubben har jag skrivit ett remissyttrande över utredningen.
Visst finns positiva undantag som t.ex. meddelarfrihet för vissa privatanställda, men sammantaget har den sittande regeringen försvagat yttrandefriheten.
Mer kommer.
Har skrivit två artiklar för Medievärlden:
På uppdrag av regeringen har en utredare lämnat ett förslag till Hemlig dataavläsning (SOU 2018:18). Regeringens beställningsverk utlöser rysningar av obehag. Inte minst efter att jag, förre justitieministern Thomas Bodström och många fler trodde att det socialdemokratiska ”Bodströmsamhället” var färdigbyggt . Jag har skrivit en snabbanalys för Medievärlden. Analysen som även tar up frågan om hemlig rumsavlyssning publiceras i tidningens premiumtjänst.
Regeringens förslag till ändringar i mediegrundlagarna är illa genomtänkta och riskfyllda. Här artikel i Aftonbladet (även här). I artikeln intervjuas även justitieminister, Morgan Johansson, som förklarar att nyhetsförmedling inte ska träffas utan bara vissa databaser (läs Lexbase).
Men det är inte korrekt. I utredningen som ligger till grund för propositionen visar att även löpande texter som går att söka i kan omfattas.
Utredningen (SOU 2016: 58) skriver att även ”registerliknande sammanställningar” omfattas och fortsätter ”sammanställningar av sådana personuppgifter kan förekomma även i traditionell massmedieverksamhet, bl.a. i anslutning till olika typer av granskande artiklar. Vi menar att det normalt måste anses helt uteslutet att en uppgiftssamling som tillhandahålls inom ramen för sådan verksamhet skulle träffas av undantaget.” Markeringarna i texten är mina.
Föreningen Utgivarna kritiserar förslaget att införa nya brott i tryckfrihetsförordningen och därmed yttrandefrihetsgrundlagen. Bestämmelsen som benämns utrikesspionage skulle tillsammans med att meddelarfriheten bryts starkt försvåra granskningen av internationella insatser. SVD utlandsspionage 20180206
