Publicistklubben (PK) har yttrat sig över förslaget att vidga möjligheterna att dra in tillstånd att sända radio och tv. Förslaget länkar in i och förstärker de nya bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen om utlandsspioneri.
You are currently browsing the archive for the censur category.
Om krig är politikens fortsättning med andra medel är informationsstyrningen ett medel för att föra krig. Att behärska informationsflödet är värt åtskilliga pansardivisioner. Den insikten är inte ny och inte förbehållen despoter som Putin. Även den svenska regeringen har försäkrat sig om att styra public serviceföretagen i händelse av högsta eller stärkt beredskap. Då ska företagen lyda direkt under regeringen som en del av totalförsvaret.
Artikel i Expressen 24 februari, Regeringen och statstelevisionen
Deltagit på ett panelsamtal arrangerat av Svenska PEN om public serviceföretagens oberoende.
På DN debatt har jag listat några av de urholkningar av yttrandefrihetsgrundlagarna som skett de senaste åren. Bland annat utifrån fallet Gui Minhai och Kinas lika oblyga som aggressiva angrepp på Sveriges statsskick resonerar jag hur de ändringar som gjorts kan få regeringar att vika ned sig för påtryckningar. Förändringarna kan också komma att användas av inrikespolitiska skäl.
Pressfrihetens dag den 3 maj uppmärksammades i medierna. Inte minst Expressen storsatsade och satte bilden i centrum på ett intelligent sätt. På kultursidan hade jag en helsida där jag gjorde en expose över regeringens gjorda och aviserade förändringar av de grundläggande rättigheterna och hur de går hand i hand med förstärkningen av tvångsmedel.
Artikeln papperstidningen, I skymundan 20190503. Här även en utökad version.
Tillsammans med advokat Percy Bratt, Expos Daniel Wiklander och juristen Anna Rogalska Hedlund diskuterar jag demokratins gränser i Veckans Juridik. Skiljelinjerna blev ganska tydliga. Jag och Daniel Wiklander finner inskränkningar även om de endast riktas mot nazister som principiellt felaktiga och praktiskt omöjliga att genomföra. Percy Bratt och Anna Rogalska Hedlund förespråkar förbud vilket gör mig väldigt nervös, rejält besviken och lite arg.
Se inspelningen Dagens Juridik.
Att debattera med företrädare för ideologier man starkt ogillar kan tyckas meningslöst. Det är det sannolikt också i så motto att den ideologiskt hårdnackade kärnan inte så lätt låter sig övertygas. Men att debattera med är också att debattera mot det de står för. Det är sannolikt det effektivaste sättet att minimera deras stöd hos allmänheten.
Hållningen kan också uttryckas som att man ska föra samtal med arbetskamrater, vänner, grannar eller andra i ens närhet när det gäller t.ex. allas lika värde, debattera med företrädare och lagföra de som begår brottsliga gärningar.
Debatten om Nya Tiders deltagande på bokmässan i september handlar ytterst om just samtal, debatt och lagföring. Att enbart använda munkorg och batong har aldrig varit en väg mot upplysning. Här artikel i ämnet på Expressen kultur. Nya Tider, Expressen 2017-04-28.
Den beskrivs som en ålderstigen och hopplöst omodern grundlag, tryckfrihetsförordningen, visar sig var en hejare på att om inte rappa så i varje fall podda. Må vara att det sker i skriven form i Universitetssnytt, TF podd. Kan även läsas här.
Tags: Forsskål, tryckfrihetsförordningen
Dags att praktisera yttrandefrihetens principer. Bok och Bibliotek bör ompröva sitt beslut och låta Nya Tider hyra monteryta.
Debattartikel i Göteborgs-Posten. Även här.
Tags: Bokmässan
Idag artiklen på Expressens kultursida om Mediegrundlagskommitténs förslag för att stoppa Lexbase. Kan även läsas här
Kommittén överlämnar sitt betänkande till regeringen i september. Ett av kommitténs uppdrag var att stoppa personregister på nätet. Men inte alla. De databaser som är exklusiva för jurister och journalister samt företag och personer som kan betala höga avgifter ska fredas är tanken. Snacka om gräddfil och att förvandla rättigheter som är tänkta för envar till en skrårättighet.
Men det är värre än så.
Visst Lexbase är genom sitt upplag ett problem. De röda prickarna sticker i ögonen. Men inte bara Lexbase skulle träffas om kommitténs förslag förverkligas. Även publicistiska databaser som är tillgängliga för allmänheten skulle kunna falla in under EU:s dataskyddsförordning och en ny lag som regeringen filar på. Ingen vet hur den kommer att se ut.
Vi har en tryckfrihetsförordning som är 250 år och som genom sin grundlagsstatus är stabil. Den ger till skillnad mot yttrandefrihetsgrundlagen få öppningar för att riksdagen med ett enkelt beslut ska kunna ändra förutsättningar. I tider när statsnyttan krävt det har regeringar trots detta gjort ingrepp i eller rundat grundbultarna i TF. Somliga har täppts till t.ex. genom införandet distributionsplikten i 1949 års TF.
Grundlagsskyddet gör det trögt att ändra.
En grundprincip är att myndigheter och andra allmänna organ inte får vidta åtgärder som innebär hinder för att framställa, offentliggöra och sprida skrifter på grund av deras innehåll. Jag har i olika sammanhang förespråkat att bestämmelsen borde göras tydligare.
Istället för ”hinder” borde det stå ”förhindra eller försvåra”. Även med dagens bestämmelse är tanken att det inte ska vara möjligt för staten att t.ex. belägga skrifter med ett visst innehåll med en särskild straffskatt. Men inte bara negativa utan även positiva åtgärder som premierar vissa skrifter på andras bekostnad har hittills uppfattats som olämpligt och lagstridigt.
Staten ska kort och gott vara blind för innehållet vid fastställande av skatter, tilldelning av papper i kristid för att nämna två exempel. Men flera kulturministrar, ett antal statliga utredare och nu senast Public-service kommissionen föreslår ogenerat att vi ska tumma på principen. Statliga bidrag föreslås ska utgå till kvalitet och endast till publikationer som står på en ännu odefinierad demokratisk grund. Selektivt stöd är en morot som kan användas som piska.
På Expressens kultursida skriver jag idag om den för dagspressen destruktiva idén att överföra pengar från de tre public-service-företagen, SVT, SR och UR, till dagspress och andra medier. Kan läsas även här.
Denna Pressfrihetens dag uppmärksammas yttrandefriheten ur en rad perspektiv. Publicistklubben skriver i Expressen om inskränkningar av öppenheten andra uppmärksammar yttrandefriheten i andra länder.
Mitt eget bidrag idag är kanske något speciellt men berör den grundläggande principiella frågan om rågången mellan statsmakterna och det olämpliga i journalister som vittne.
Finns att läsa på Dagens Juridik eller som nedladdningsbar fil här.
Tags: förtal, utgivare, vittnesplikt, yrkesetik, Zlatan
Under Mediedagarna i Göteborg presenterades Internetguiden, Yttrandefrihet på internet. Skriften är utgiven av IIS, Stiftelsen för internetinfrastrukturstiftelsen i Sverige. Du kan ladda ned den gratis från internetguider eller här som pdf-fil Internetguiden 2.0 april 2016.
Skriften redogör för de lagar och bestämmelser som styr yttrandefriheten samt ger tips till användare.
Tags: Internetguide
Artikel i dagens Expressen (Expressen) om att grundlagsfästa rätten för alla bofasta i Sverige att få vara utgivare t.e.x för webbplatser. Och därmed utesluta möjligheten att med ett enkelt riksdagsbeslut begränsa rätten för utländska medborgare som har sin hemvist i Sverige.
Tags: anonymitetsrätt, ensamansvar, Myndigheten för press, radio och tv, utgivare, utgivningsbevis
Tryckfrihetsförordningen fyller 250 år i år. Man kan väl säga att jubelåret inte börjar så bra. Utredningen om näthatet, Integritet och straffskydd, har tagit sig mandatet att göra materiella ändringar i TF.
Har skrivit artikel på SR:s Medieormen idag även här: En klok lagstiftare går varsamt fram med yttrandefriheten.
Skulle man inte kunna tänka sig ett uns av ljusglimt mellan högtidstalen? Direktiven som regeringen gett Mediegrundlagskommittén inger dessvärre inga stora förhoppningar.
Tags: Gudrun Antemar, Mediegrundlagskommitten, näthat, olaga hot