Den 28 juni åtalade Justitiekanslern, Mari Heidenborg, Cissi Wallin för förtal. I sin bok Allt som var mitt upprepar hon anklagelserna mot Fredrik Virtanen för att han skulle ha drogat och våldtagit henne.

JK motiverar åtalet med att Cissi Wallin tidigare dömts för grovt förtal för i stort samma uppgifter i ett inlägg på Instagram. Då handlades åtalet som ett vanligt brottmål i tingsrätten.

Att lägga domen i ett brottmål som överklagats och kommer att prövas i hovrätten som grund för ett tryckfrihetsåtal är betänkligt. För det första skulle en friande hovrättsdom dra undan grunden, motivet, för JK:s åtal. För det andra är inte JK vilken åklagare som helst. JK har exklusiv ställning och förväntas göra en självständig bedömning av innehållet i det yttrande som anmälts. Tillskillnad mot en vanlig åklagare ska JK beakta den särskilda instruktion som gäller för JK. Instruktionen finns i grundlag och innebär att JK liksom en tryckfrihetsjury alltid ska ha yttrandefrihetens betydelse i åtanke, se mer till syftet med ett yttrande än ordvalet och vid tveksamma fall hellre fria än fälla.

I JK:s beslut och kommentarer till åtalet syns inte ett spår av hur JK resonerat när det gäller instruktionen. Eller varför JK anser att en överklagad tingsrättsdom väger upp instruktionen. Nu återstår en prövning med jury. Utgången är inte given men juryprövning har historiskt gagnat yttrandefriheten

Artikel i Sydsvenskan 20210629