Visst finns positiva undantag som t.ex. meddelarfrihet för vissa privatanställda, men sammantaget har den sittande regeringen försvagat yttrandefriheten.
Mer kommer.
Har skrivit två artiklar för Medievärlden:
You are currently browsing the archive for the Mediegrundlagskommittén category.
Regeringens förslag till ändringar i mediegrundlagarna är illa genomtänkta och riskfyllda. Här artikel i Aftonbladet (även här). I artikeln intervjuas även justitieminister, Morgan Johansson, som förklarar att nyhetsförmedling inte ska träffas utan bara vissa databaser (läs Lexbase).
Men det är inte korrekt. I utredningen som ligger till grund för propositionen visar att även löpande texter som går att söka i kan omfattas.
Utredningen (SOU 2016: 58) skriver att även ”registerliknande sammanställningar” omfattas och fortsätter ”sammanställningar av sådana personuppgifter kan förekomma även i traditionell massmedieverksamhet, bl.a. i anslutning till olika typer av granskande artiklar. Vi menar att det normalt måste anses helt uteslutet att en uppgiftssamling som tillhandahålls inom ramen för sådan verksamhet skulle träffas av undantaget.” Markeringarna i texten är mina.
Visst kan och ska grundlagar kunna ändras. Det gäller även gränserna för yttrandefriheten som anges i tryckfrihetsförordningen. Men de ska vara noggrant övervägda av en parlamentarisk kommitté. Det är inte de ändringar vad gäller bland annat gränserna för olaga hot som träder i kraft vid det kommande årsskiftet. Om nu inte riksdagens konstitutionsutskott säger nej och den majoriteten står sig vid beslutet i kammaren.
Artikel på Expressen kultur, kan även läsas här.
Regeringen har lämnat en lagrådsremiss om ändringar i mediegrundlagarna, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Förslaget innebär att regeringen släpper in EU i yttrandefrihetsregleringen. Genom en så kallad delegationsregel blir det möjligt att i vanlig lag reglera var gränserna för publicering av ”uppgiftssamlingar” ska dras. Artikel i Expressen idag. Finns även här. Trots försäkringar i kommentarerna har förslaget till lagtext en mycket bred träffyta och kan komma att tillämpas på granskande journalistik.
Tags: EU, personuppgiftslagen
Idag 250 år på dagen sedan kungen signerade Tryckfrihetsförordningen. En aspekt som mer sällan belyses är hur de som använder yttrandefriheten och prisar den i högtidliga sammanhang ibland har svårt att tåla att andra använder den. Här artikel i Expressen Kultur idag, även här, med några nedslag i höstens debatter och utredningar.
Tags: TF 250 år
Den beskrivs som en ålderstigen och hopplöst omodern grundlag, tryckfrihetsförordningen, visar sig var en hejare på att om inte rappa så i varje fall podda. Må vara att det sker i skriven form i Universitetssnytt, TF podd. Kan även läsas här.
Tags: Forsskål, tryckfrihetsförordningen
Eller en rätt för alla i orostider. Det finns två sätt att se på yttrandefrihetsgrundlagarna. Artikel på Expressen kultur om Mediegrundlagskommittén och tendensen att se yttrandefriheten som ett privilegium för vissa yrkesgrupper. Bekymmersamt när tunga företrädare för partierna i kommittén saknar insikt om att yttrandefrihetsgrundlagarna är grundlag därför att de ska vara stabila och inte lätt kunna ändras. Kan också läsas här.
I nästa vecka presenterar Mediegrundlagskommittén sitt betänkande (2016:58).
Det innehåller bland annat en delegationsregel som innebär att riksdagen utan att behöva ändra i grundlagen kan vidga utrymmet för att bistå andra länder med t.ex. förhör även när det gäller fall som trillar in under TF/YGL.
Debattartikel i dag på Dagens Juridik även här.
Tags: rättsligt bistånd
Mediegrundlagskommittén inser problemet med ansvaret för nätpubliceringar men majoriteten i kommittén förmår inte kränga av sig tvångströjan av myndigheternas kontrollbehov.
Tags: preskription
Dags att praktisera yttrandefrihetens principer. Bok och Bibliotek bör ompröva sitt beslut och låta Nya Tider hyra monteryta.
Debattartikel i Göteborgs-Posten. Även här.
Tags: Bokmässan
Artikel på Expressens kultursida om Mediegrundlagskommittén. Utredningen tar ett steg framåt och ersätter ”svenska medborgare” med ”var och en” när det gäller vilka som ska omfattas av tryckfriheten.
Vackert så.
Sverigedemokraterna som protesterat kan dock vara lugna. I sak innebär förslaget inte någon förändring jämfört med idag. Genom att enkelt majoritetsbeslut kan riksdagen begränsa tryck- och yttrandefriheten för icke svenska medborgare här i Sverige. Används denna möjlighet skulle även svenska medborgares rättigheter i praktiken upplösas t.ex. vad gäller meddelarfriheten och begränsas när det gäller tillgången till allmänna handlingar.
Artikeln kan även läsas här.
Idag artiklen på Expressens kultursida om Mediegrundlagskommitténs förslag för att stoppa Lexbase. Kan även läsas här
Kommittén överlämnar sitt betänkande till regeringen i september. Ett av kommitténs uppdrag var att stoppa personregister på nätet. Men inte alla. De databaser som är exklusiva för jurister och journalister samt företag och personer som kan betala höga avgifter ska fredas är tanken. Snacka om gräddfil och att förvandla rättigheter som är tänkta för envar till en skrårättighet.
Men det är värre än så.
Visst Lexbase är genom sitt upplag ett problem. De röda prickarna sticker i ögonen. Men inte bara Lexbase skulle träffas om kommitténs förslag förverkligas. Även publicistiska databaser som är tillgängliga för allmänheten skulle kunna falla in under EU:s dataskyddsförordning och en ny lag som regeringen filar på. Ingen vet hur den kommer att se ut.