Det är inte lätt att bena ut vad som hände med ett e-brev och dess bilaga när det anlände från FOI till försvarsdepartementet.

Dagens Eko hävdar att e-brevet diariefördes men togs bort ur registret och sedan inte går att återfinna. Det framstår som rena mörkläggningsoperationen från departementet. Ett sådant agerande går inte att betrakta som annat än tjänstefel. Läs Ekots rapportering här.

Enligt andra uppgifter diariefördes inte e-brevet ett agerande jag kommenterade i Svenska Dagbladet. Läs här.

Senare under dagen gav regeringen sin version. Enligt den ankom brevet och bilagan till regeringskansliet men diariefördes aldrig och har därmed heller inte plockats bort ur diariet. Regeringens version finns här.

Enligt ordföranden i konstitutionsutskottet, Peter Eriksson (MP) har KU fått beskedet att det inkomna e-brevet och bilagan gallrades under 2010. Den förvandlades enligt Eriksson till en arbetshandling som med sekretessmarkering sändes till riksdagens konstitutionsutskott för några månader sedan. Regeringen hävdar däremot att den nya handlingen som i stort sett är identisk med bilagan till e-brevet diarieförts men hemligstämplats. Hör Eriksson på länken ”Samtal med Peter Eriksson och Nils Funcke” som nås här.

1) Handlingar som kommer in till en myndighet ska hållas så ordnade att det klart framgår att de är inkomna och därmed allmänna. Det kan ske genom registrering. Innehåller handlingen sekretesskyddade uppgifter ska handlingen diarieföras.

2) Allmänna handlingar får gallras hos myndigheterna men det ska framgå att så skett av en tjänsteanteckning. Att också ta bort registreringen av handlingen ur diariet eller registret är inte acceptabelt.

3) Att konvertera en inkommen handling till en arbetshandling framstår som tjänstefel. Det innebär i realiteten att en allmän handling förstörs. Det finns myndighetspersoner som fällts för tjänstefel för att de förstört allmänna handlingar.

Det behövs en kartläggning av e-brevet och bilagans öde och behandling på sin väg från det att handlingen upprättades på FOI till det att den i konverterad och hemligstämplad form når KU. En uppgift för KU men kanske också för JO?

Jag har skrivit en mer principiellt hållen artikel om allmänna handlingar på SVT:s Debattsida. Kan läsas här här och här.

Dagens Nyheter får inte ut resultaträkningarna för samtliga konton hos Säpo. Enligt Säpo innehåller handlingarna uppgifter som om de kommer på drift skulle kunna skada deras framtida verksamhet vad gäller arbetet mot terrorism och försvaret av rikets säkerhet. Uppgifterna anses ha ”synnerlig betydelse” för rikets säkerhet.

Regeringen delar Säpos bedömning och fastställer att handlingarna inte kan lämnas ut. Regeringens beslut går inte att överklaga. Läs beslutet här.

Det finns sannolikt uppgifter i räkenskaperna som inte får och inte bör komma ut t.ex. vad gäller kostnaderna hemlig telefonavlyssning, i vart fall inte på detaljnivå. Totalkostnaden för sådana konton skulle däremot kanske kunna lämnas ut utan att det innebär men för en pågående eller planerad verksamhet. Det gäller i synnerhet eftersom DN begärt uppgift för åren 2010 och 2011.

När det gäller konton som personalens kaffekassa, inköp av möbler etc. är det svårt att se att vare sig totalsumman för kontona eller de enskilda posterna inte skulle kunna lämnas ut. Så vida man nu inte ser en fara i att andra stater får kännedom som svenska säkerhetspolisers koffeinberoende eller behov av ergonomiskt utformade stolar.

Men nu blev det totalstopp. Läs artikeln i dagens DN här.

Visst är det många konton och därmed en relativt stor mängd uppgifter som DN vill ha på bordet för sin fortsätta granskning av hur Säpo hanterar skattemedel.

En myndighet som får in en begäran om utlämnade av handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter har rätt att vägra lämna ut handlingen i sin helhet. Men det finns inget som hindrar myndigheten från att göra en sekretessprövning och lämna ut handlingen med de sekretessbelagda uppgifter maskade.

Framstår anmälan som alltför oprecis eller omfattande kan och bör myndigheten kontakta den som begärt ut uppgifterna för att veta vad vederbörande vill ta del av och hitta en ”lösning”. Det vore helt i linje med den serviceskyldighet som gäller. I förvaltningslagen slås nämligen fast att myndigheterna ska lämna råd till allmänheten i den omfattning som krävs i det enskilda fallet bl.a. vad gäller utlämnande av allmänna handlingar.

Säpos hantering av DN:s begäran har nu blivit en huvudvärk för regeringen och i synnerhet justitieministern. Det framstår som onödigt och hade sannolikt kunnat undvikas om Säpo inte bara åberopat sitt arbete för att försvara vår författning utan också levt upp till den.

Det blir allt vanligare att myndigheter vägrar att lämna ut uppgifter med hänvisning till att det kan skada enskildas affärsintressen. Vanligare därför att det också blir allt vanligare att skattepengar slussas ut till entreprenörer.

Och visst är det många gånger motiverat med för sekretess för ekonomiska uppgifter på detaljnivå hos enskilda som t.ex. levererar tjänster och produkter till det allmänna.

Men därifrån till att gå så långt att hemlighålla vilka som med allmänna medel utför uppgifter som samhället beställt torde inte vara motiverat.

Reportrar på Svt fick avslag på sin begäran att få ut uppgifter om vilka som uppdragits att utföra Fas 3, hur många de sysselsätter samt hur mycket de fått i ersättning. Arbetsförmedlingens beslut stod sig i kammarrätten. Uppgifterna ansågs inte kunna lämnas ut eftersom det inte står klart att enskilda inte skulle lida men eller skada om uppgifterna lämnats ut. Läs mer om detta finns att läsa på Svt:s webbplats här.

Tanken med offentlighetsprincipen är att medborgarna ska kunna kontrollera hur våra gemensamma resurser, läs skattemedel, används. När det gäller verksamheter som läggs ut på entreprenad, som t.ex. fas 3, faller rätten till insyn bort och anställda hos entreprenörerna, omkring 200 000 personer, omfattas inte av meddelarskyddet som är tänkt att parera sekretessbestämmelser som slagit blint.

Arbetsförmedlingens beslut kan diskuteras. Det kan ifrågasättas hur enskildas affärer eller affärshemligheter skulle kunna skadas om det blev känt hur mycket ersättning de får per person som finns i fas 3.

Men låt oss lämna den fråga tills vidare och bege oss till Uppsala. En reporter på UNT fick avslag på sin begäran att få ut namnen på de företag som tar emot fas 3 bidrag. Begäran omfattade alltså inte några ekonomiska uppgifter utan endast vilka Arbetsförmedlingen anlitat för fas 3 placeringar. Även denna gång motiverade af sitt avslag med  hänvisning till enskildas affärsintressen. Utgången i kammarrätten borde den här gången bli en annan. Artikel i UNT finns att läsa här.

Diskussionen om hur de politiska tjänstemännen på näringsdepartementet agerade när Aftonbladet begärde ut handlingar fortsätter.

Exakt vad som hänt och vem som gjort vad när återstår att utreda men det som kommit fram hittills har inte varit särskilt uppmuntrande för någon och i synnerhet inte för insynsintresset.

Intervju i Svd 20120817  och här.

Ett kraftfullt agerande för att få ordning på Tillväxtverket fick en snabb rekyl när politiska tjänstemän med växtvärk började dra i tåtarna på näringsdepartementet.

Ju mer jag tänker på det ju mindre ”smakligt” framstår det att icke politiskt tillsatta tjänstemän förväntas rapportera till den politiska ledningen när en allmän handling lämnats ut. Direkt olämpligt och sannolikt emot regleringen är det om de politiska pressekreterare hos ministrarna blir en del av handläggningen vid utlämnande av offentliga handlingar, t.ex. genom att de skaffar sig tid för att minimera skadorna. Sådant agerande är också oftast en ren björntjänst mot ministern.

Vad som exakt skedde på näringsdepartementet kommer säkerligen konstitutionsutskottet att kartlägga.

Men några slutsatser går att dra redan nu. Jag gör ett försök i Journalisten som kan läsas även här.

Medierna har uppmärksammat hur UD inte lever upp till offentlighetsprincipen.

Otillständigt långa handläggningstider och ett diarie som enligt Medierna mörkas. Jag är inte överraskad.

Egna erfarenheter från UD och även Statsrådsberedningen under tiden på Riksdag & Departement förskräcker. Det är beklagligt att myndigheterna inte ser offentlighetsprincipen som en tillgång utan något som mest är till besvär.

Departementschefen, utrikesminister Carl Bildt, borde vid någon mellanlandning i Sverige använda en tumnagel av den skärpa och det tonläge han använder mot skurkregimer runt om i världen. Vad säger demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP)?

Läs mer här: ”Hemlighetsmakeri och levande döda kändisar”.