tryckfrihetsbrott

You are currently browsing the archive for the tryckfrihetsbrott category.

Artikel i SvD om förslaget att förtydliga bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Förslaget är inte bara krångligt, oprecist utan riskerar också att få en hämmande effekt på diskussioner och samtal i undervisningssituationer.

Svd 2024-02-29

Tags:

Expressen 17 november

Ännu en artikel om den spionerilag som riksdagen röstade igenom den 16 november. En bristande utredning gick i stort sett hela vägen genom beredningen till ett andra riksdagsbeslut. Framför allt skapar den en sannolik men icke mätbar återhållande effekt på enskildas benägenhet att lämna uppgifter till medierna. Försvarlighetsrekvisitet hjälper föga.

Artikel i tidskriften Fokus om förslaget att införa tre nya brott i yttrandefrihetsgrundlagarna.

Länk till Fokus artikeln

I Svenska Dagbladet (SvD) 2022-10-30 uppmanar jag justitieministern Gunnar Strömmer och kulturminister Parisa Liljestrand att ställa upp fönstren på sina departement. De senaste åtta årens återkommande eroderingar av yttrandefrihetsregleringen behöver vädras ut och framför allt nya inskränkningar stoppas. Förstår att fönsterhasparna kan kärva eftersom det krävs omvärderingar av vissa ställningstaganden gjorda i opposition.

Länk till SvD

Justitiekanslern (JK) är en av landets tyngsta ämbeten. Myndigheten som har en central roll vad gäller yttrandefriheten uppbärs av en person. Idag är det Mari Heidenborg som från Birger Jarlstorn på Riddarholmen som till stor avgör var gränserna ska dras.

Här artikel med några reflektioner kring frågan om JK och meddelarfrihet samt JK och allmänt åtal för förtal i Sydsvenskan

Att Aron Flam friades för att han skulle ha gjort sig skyldig till upphovsrättsintrång var bra.

Tingsrätten motiverade sitt friande utslag med att Flam parodierat Bertil Almqvist klassiska En svensk Tiger.

Har skrivit en analys av domen för JP Infonet. En kortversion finns tillgänglig på JP Infonets öppna webbplats, JP infonet.

DN debatt har jag listat några av de urholkningar av yttrandefrihetsgrundlagarna som skett de senaste åren. Bland annat utifrån fallet Gui Minhai och Kinas lika oblyga som aggressiva angrepp på Sveriges statsskick resonerar jag hur de ändringar som gjorts kan få regeringar att vika ned sig för påtryckningar. Förändringarna kan också komma att användas av inrikespolitiska skäl.

Tingsrätten i Stockholm dömde Cissi Wallin för grovt förtal av Fredrik Virtanen. Domen kan och bör diskuteras när det gäller tolkningen av vad som ska anses försvarligt att säga.

Jag har invändningar mot tingsrättens resonemang främst vad gäller bedömningen av Virtanens roll i offentligheten. Att något anses ”försvarligt” innebär inte att yttrandet inte kan bedömas som förtal. Men det är en annan fråga än frågan om försvarlighet. Står sig tingsrättens bedömning vad gäller försvarligheten begränsas det krets av personer vars handel och vandel måste kunna diskuteras offentligt när det gäller viktiga samhällsfrågor. Se vidare Expressen den 10 december. Kan läsas även här.

Artikel på Dagens Juridik om det som kommit att gå under beteckningen underrättelse. En grundlagsändring som inte löser problemet med den så kallade ”arvssynden” utan bara skapar nya och hotar grundbultar i yttrandefrihetsgrundlagarna. Kan läsas även här. Jag har även skrivit en mer ingående analys åt Sveriges Tidskrifter, kan laddas ned här: PM underrättelseinstitutet

Visst kan och ska grundlagar kunna ändras. Det gäller även gränserna för yttrandefriheten som anges i tryckfrihetsförordningen. Men de ska vara noggrant övervägda av en parlamentarisk kommitté. Det är inte de ändringar vad gäller bland annat gränserna för olaga hot som träder i kraft vid det kommande årsskiftet. Om nu inte riksdagens konstitutionsutskott säger nej och den majoriteten står sig vid beslutet i kammaren.

Artikel på Expressen kulturkan även läsas här.