You are currently browsing the archive for the tvångsmedel category.
Små ändringar har lagts till stora. Nya delegationsbestämmelser har tillfogats som slagit flisor ur den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Dessvärre väntar fler från första januari 2027.
Svenska medier har svårt att se helheten i alla ändringarna och hur de var för sig eller tillsammans kan användas för att styra åsiktsbildningen i ett skärpt samhällsläge. Därtill saknas ett historiskt perspektiv.
I Dagens Juridik har jag exemplifierat vad jag anser bör sägas idag.
Åklagaren i målet mot Sveriges förra ambassadör i Kina, Anna Lindstedt, vill kalla SVT:s utrikeschef som vittne. se artikel i DN
SVT har begärt att åklagaren omprövar sitt beslut. Om det inte sker, vilket verkar troligt, bör SVT begära att domstolen fattar beslut om att utrikeschefen inte ska kallas alternativt att domstolen ser till att åklagaren under rättegången inte ställer frågor som kan riskera att röja några arbetsmaterial eller anteckningar. Bestämmelserna finns i tryckfrihetsförordningen. Det finns undantagsfall där en journalist måste vittna och kan befrias från sin tystnadsplikt men de förutsättningarna föreligger inte nu.
För ytterligare om journalister som vittnen se min bok Att publicera eller artikeln pressfrihet och vittnesplikt/ i Dagens Juridik.
På uppdrag av regeringen har en utredare lämnat ett förslag till Hemlig dataavläsning (SOU 2018:18). Regeringens beställningsverk utlöser rysningar av obehag. Inte minst efter att jag, förre justitieministern Thomas Bodström och många fler trodde att det socialdemokratiska ”Bodströmsamhället” var färdigbyggt . Jag har skrivit en snabbanalys för Medievärlden. Analysen som även tar up frågan om hemlig rumsavlyssning publiceras i tidningens premiumtjänst.
Artikel i dagens Expressen om principer, principer i princip och i praktiken. När de grundläggande fri och rättigheterna ska praktiseras blir det lite si och så med principfastheten för de som gärna håller högtidstal till rättigheterna i synnerhet i andra länder. Artikeln kan även läsas här: Demonstrationsrätt Expressen 31 augusti 2017.
Regeringen har lämnat en lagrådsremiss om ändringar i mediegrundlagarna, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Förslaget innebär att regeringen släpper in EU i yttrandefrihetsregleringen. Genom en så kallad delegationsregel blir det möjligt att i vanlig lag reglera var gränserna för publicering av ”uppgiftssamlingar” ska dras. Artikel i Expressen idag. Finns även här. Trots försäkringar i kommentarerna har förslaget till lagtext en mycket bred träffyta och kan komma att tillämpas på granskande journalistik.
Tags: EU, personuppgiftslagen
Svenska Institutets blockering av användare innebar att enskilda registrerats för sina värderingar eller värderingar som myndigheten tillskrivit dem. När det uppmärksammas raderar myndigheten sitt register. Agerande rymmer så många tveksamheter att det bör bli föremål för en förundersökning initierad av JO eller JK.
Artikel i dagens utgåva av Dagens Juridik, samt här.
Regeringen ger sig inte. Teleoperatörerna ska tvingas att lagra trafikuppgifter som de brottsbekämpande myndigheterna sedan ska få del av. Uppgifter om vem som ringt vem, när och varifrån med mera behövs för att utreda allvarliga brott.
Den uppfattningen är det svårt att invända något emot liksom att det ligger i rättssamhällets överlevnad att brottslingar måste kunna lagföras. Men frågan är hur trafikuppgifter ska kunna sparas och lämnas ut samtidigt som samhället ska respektera den personliga integriteten? Kanske genom att polisen inte ska ha direkt tillgång till uppgifterna utan att en domstols efter prövning gett klartecken? Det har av tidigare utredning beskrivits som praktiskt omöjligt och polisens direkt tillgång har fått fortgå. Förfarandet med domstolsprövning gäller för de trafikuppgifter och den teleövervakning som sker enligt rättegångsbalken. Kanske kan samma system tillämpas när det gäller den så kallade inhämtningslagen? Artikel i Medieormen kan också läsas här.
Tags: datalagring, EU-domstolen, integritet
Idag 250 år på dagen sedan kungen signerade Tryckfrihetsförordningen. En aspekt som mer sällan belyses är hur de som använder yttrandefriheten och prisar den i högtidliga sammanhang ibland har svårt att tåla att andra använder den. Här artikel i Expressen Kultur idag, även här, med några nedslag i höstens debatter och utredningar.
Tags: TF 250 år
I nästa vecka presenterar Mediegrundlagskommittén sitt betänkande (2016:58).
Det innehåller bland annat en delegationsregel som innebär att riksdagen utan att behöva ändra i grundlagen kan vidga utrymmet för att bistå andra länder med t.ex. förhör även när det gäller fall som trillar in under TF/YGL.
Debattartikel i dag på Dagens Juridik även här.
Tags: rättsligt bistånd
Denna Pressfrihetens dag uppmärksammas yttrandefriheten ur en rad perspektiv. Publicistklubben skriver i Expressen om inskränkningar av öppenheten andra uppmärksammar yttrandefriheten i andra länder.
Mitt eget bidrag idag är kanske något speciellt men berör den grundläggande principiella frågan om rågången mellan statsmakterna och det olämpliga i journalister som vittne.
Finns att läsa på Dagens Juridik eller som nedladdningsbar fil här.
Tags: förtal, utgivare, vittnesplikt, yrkesetik, Zlatan
Artikel i dagens utgåva av Dagens Juridik om det internationella samarbetet. Även här.
Tags: EU, Rättsligt samarbete, terror
Deltog i måndags i en debatt på Publicistklubben om publiceringen kring den 22-åring som misstänktes för terrorism. Debatten kan ses på You Tube.
Granskningsnämnden för radio och tv bör avvecklas. Dessvärre har regeringen förmått även publicister att delta i nämnden och sätta sig till doms över kollegor. Artikel i dagens Expressen Hemsök Granskningsnämnden
Tilltron till våra domstolar är stort men har fått sig en törn. De tingsrätter som dömde Thomas Quick till åtta mord begick enligt Bergwallkommissionen en rad misstag. Nu korrigerades misstagen av främst hovrätterna som därmed i detta fall återställde tilltron till domstolarna och rättskedjan.
När det slår slint i denna den sista utposten i rättskedjan finns anledning till allvarlig och djupgående rannsakan och inte minst självrannsakan. Strama rutiner och aktiva domare är en förutsättning för att minimera antalet personer som felaktigt blir frihetsberövade eller döms till böter. Här en kolumn i Borås Tidning om Quicksaken och domstolarna PDF-fil här.
Tags: domstolar, quick, rättssäkerhet
