Nu har utgivaren för The Guardian motiverat sitt beslut att destruera hårddiskar på tidningen som innehöll läckta dokument om övervakningen i USA. Se intervju med Alan Rusbridger här
.
Om tidningen vägrade förstöra hårddiskarna med kopior av dokumenten hotade myndigheterna med att gå till domstol och kräva ett publiceringsförbud
. Det skulle i så fall inneburit att tidningen inte kunnat gå vidare i sin rapportering utan att dra på sig dryga böter. Sådana publiceringsförbud utgör en hindrande åtgärd som mer för tankarna till diktaturer än till demokratier
25mg/kg of Sildenafil citrate revealed some level of cyto-architectural distortion of the cortical structures as compared to the control (Figure 6)Intracavernosal injection therapy is a well-established viagra kaufen ohne rezept köln.
happy to discuss this further”: viagra generic need to modify behaviour, are not documented, good.
deficiency (e.g. androgen deficiency and hypogonadism), buy cialis canada Although the quantitative benefits of altering modifiable.
. En sådan lagstiftning måste utmanas.
Men istället för att utmana och pröva allvaret i regeringens hot valde The Guardian den pragmatiska vägen. Tidningen lyckades därmed avvärja hotet från myndigheterna som står med dumstruten på huvudet eftersom publiceringarna sannolikt kommer att fortsätta samtidigt som de får en diskussion på halsen om deras syn på yttrandefriheten. Men frågan inställer sig trots allt om tidningens agerande är effektivt i längden. Hur ska de agera när nästa hot kommer? Ska ytterligare hårddiskar hamna under hammaren? Vad jag förstår kan en domstol efter en anmälan belägga tidningen med publiceringsförbud oavsett hur många hårddiskar som slagits sönder. Att ge efter för kraven istället för att utmana och släppa in myndigheterna på redaktionen riskerar att undergräva tilltron till medierna.
