Sanningen har långa ben och gott minne.

Den kommer oftast ikapp de flesta av oss och slår då till med full kraft i synnerhet om vi sökt dölja och dementerat oss fast i lögner. Det är det som nu drabbar utgivaren för Nerikes Allehanda. Synd på en tidning med traditioner och tyngd.

Enligt tidningens egen genomgång har Ekspong åtskilliga gånger plagierat andras texter. Tidningens granskning av sin egen utgivare finns här och här. Jag har kommenterat det som hänt i tidningen, läs här eller här.

Den ekonomiska och ideella rätten hos den som skapar ett konstverk, skriver en roman, tar ett fotografi, skriver en nyhetsartikel eller krönika skyddas av upphovsrätten. Utan den skulle kultursverige stanna och på sikt tyna bort. Den är en nödvändighet för att den som skapar något också ska få njuta frukterna av sitt arbete. När det gäller uppfinningar skyddar patenten och den som byggt upp ett varumärke skyddas också mot snyltare.

Det blir naturligtvis extra bekymmersamt och minst sagt pinsamt när snyltaren företräder ett företag som själv är beroende av upphovsrätten för att få verksamheten att gå runt. Än mer anmärkningsvärt blir det när det är en person som förutsätts kunna regelverket och iklätt sig ansvaret som ansvarig utgivare för en ansedd regiontidning.

Under vinjetten ”Tankar från chefredaktören” skrev utgivaren för Nerikes Allehanda, Katarina Ekspong, en krönika där såväl tankarna som ordvalet till stora delar var någon annans. Ekspong har bett om ursäkt och skribenten Pelle Blohm lär få skadestånd.

Jag skrev själv under min tid som chefredaktör på bl.a. Riksdag & Departement saltade fakturor till företag som utan att göra rätt för sig använde tidningens texter. Det ska kännas när man begår brott. Någon process verkar det inte bli i Örebro eftersom Katarina Ekspong lär vilja göra rätt för sig. Gott så.

Nu har Ekspong i varje fall unikt stoff till nästa kolumn så nu gäller det bara att hitta de egna och rätta orden.

SR i Örebro har gjort en inslag om händelsen, läs och lyssna här.