Sverige fattar danska beslut och Danmark svenska. Bägge landar de i en finsk lösning med en trosfridslag. Skillnaden är att Sverige tar omvägen över ordningslagen medan danskarna är pang på rödbetan. Har skrivit artikel i Fokus om mötesfriheten
You are currently browsing the archive for the Yttrandefrihet category.
Tags: ordningslag
Det svåraste läget sedan andra världskriget. Sant. Sant är också att då utsätts opinionsfriheterna för påfrestningar såväl vad gäller tillämpningen men också bestämmelserna i lag.
Expressen debatt kan också laddas ned:
Debatten om koranbrännning har varit intensiv och kommer sannolikt att vara det även i fortsättningen. Här inlägg på DN-kulturdebatt 21 juli.
Grundlagskommitténs förslag för att öka trösklarna för grundlagsändringar är inte tillräckliga.
Artikel i DN 2023-06-27
Senaste numret av tidskriften Fronesis har yttrandefriheten som tema.
Läs mer och beställ på www.fronesis.nu/nummer/yttrandefrihet
Den 1 mars fick regeringen skarp kritik av lagrådet. Förslaget om deltagandebrott i terrororganisationer uppfyllde inte kraven på förutsebarhet och tydlighet. Lagrådet ifrågasatte om de nya bestämmelserna om straff för främjande och understöd överhuvudtaget var motiverade.
Regeringen sade sig lyssna och statsministern förklarade att han hade ”största respekt” för lagrådets ”synpunkter”. Några arbetsdagar senare var regeringen klar. Sedan har det varit besvärande tyst. Bristerna i kvarstår i den proposition som lämnades till riksdagen den 9 mars.
Artikel i Fokus vad förslaget tillsammans med flera andra lagändringar kan innebära för Sverige som en fristad journalister och politiker i landsflykt.
Sändningstillstånden för public service-bolagen ska utredas. En skrivning som inte ska ifrågasättas enligt regeringens direktiv är SVT och SR roll vid krigsfara och i krig. De bägge företagen ska då ”lyda direkt under regeringen”. I det skenet är det centralt att de kommersiella medierna som dagspressen och TV4 nu ges goda förutsättningar att bygga starka medieföretag. Och att tankarna om att kommersiella radio och tv stationer ska kunna få sina sändningstillstånd indragna om verksamheterna ”utgör en fara för Sveriges säkerhet” aldrig kommer längre än till den utredning den förra regeringen beställde och som nu ligger hos kulturdepartementet. Även utredningen om det framtida mediestödet där det öppnas för myndighetsprövning av innehållet för att få stöd bör förpassas till arkivet.
Har skrivit artikel i GP om detta.
Direktsända presskonferenser är en lek med elden och enskildas integritet. När man vet eller kan befara att det kommer att lämnas kränkande eller känsliga uppgifter om enskilda bör man sända i efterhand. Det är enda sättet att undvika medieetiska övertramp. Flera medier, bland annat Svenska Dagbladet och SVT, direktsände Runar Vikstens presskonferens där han presenterade sin utredning om Mats Löfving. Sändningarna fortsatte trots att Viksten i inledningen signalerade att han skulle lämna personomdömen och integritetsskänsliga uppgifter.
I en artikel i Sydsvenskan 20230227 påminner jag om två tidigare mediehaverier. Jag ställer också frågan varför polisen valde att presentera utredningen i ett arbetsrättsligt ärende på en presskonferens.
Debattartikel i dagens GP om hur rätten att utöva sin religion kan samleva med andras yttrandefrihet. En yttrandefrihet som inte bara inkluderar kritik av religionen i sig utan också trossamfundens ritualer och uppfattningar i samhällsfrågor, även när kritiken tar sig uttryck som både retar och uppfattas som kränkande av utövarna.
Artikel på GP:s kultursida om påtryckningar och nya förslag att inskränka yttrandefriheten. Som alltid handlar det om att stoppa eller försvåra distributionen av yttranden, den svagaste länken i regleringen.
Landrapporten finns nu på svenska.
Idag artikel i Svenska Dagbladet hur regeringens motreaktion på Turkiets protester förhåller sig till yttrandefriheten.
Publicistklubben (PK) har yttrat sig över förslaget att vidga möjligheterna att dra in tillstånd att sända radio och tv. Förslaget länkar in i och förstärker de nya bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen om utlandsspioneri.
Sverige har under flera decennier deltagit i internationella freds- och säkerhetsbevarande insatser. Målet är som regel gott men risken finns för övergrepp och missgrepp. Att de kommer i dagern beror många gånger på uppgiftslämnare som tar stora risker och publicister som vågar offentliggöra uppgifterna.
Den 10 november kommer riksdagens konstitutionsutskott att behandla förslaget om införandet av en straffbestämmelse för den som befattar sig med och offentliggör hemliga uppgifter som förekommer inom en insats där Sverige antingen deltar eller utförs av en organisation där Sverige är medlem.
Utgivarna har idag publicerat en artikel om förslaget som riksdagen nu ska ta ställning till för andra gången.