När ÖB vägrade att låta generalmajor Anders Brännström tillträda en chefstjänst åberopade ÖB bland annat två uttalanden i medierna som skäl . Det är illa . Men det är inte bara illa utan också illavarslande att ChefsJO i ett beslut väljer att inte rikta kritik mot ÖB för att Brännströms yttranden angavs som delskäl för beslutet. Få se om ÖB och JO har mod att korrigera sina ställningstaganden.
You are currently browsing the archive for the Yttrandefrihet category.
Åsa Wikforss har svarat i Expressen . Svaret reser fler frågor om hennes inställning. Återkommer.
Akademiledamoten Åsa Wikforss bok Alternativa fakta är i det stora hela lysande. Men hennes premisser för när något ska anses värt att diskutera och med vem är bekymmersam och uttrycker en auktoritär debattsyn. Läs artikel i Expressen även här:
Det är sällan ett policydokument som kommunerna antar för mediekontakter blir helt rätt . Alltid är det något fel. Men det är sällan det dyker upp dokument där allt blir fel.
Det är visserligen ännu bara ett utkast . Men det sätt som reglerna för användande av sociala medier i Ronneby kommun är utformad blir allt just allt fel . Lokala medier har redovisat innehållet:
Åklagaren i målet mot Sveriges förra ambassadör i Kina, Anna Lindstedt, vill kalla SVT:s utrikeschef som vittne. se artikel i DN
SVT har begärt att åklagaren omprövar sitt beslut. Om det inte sker, vilket verkar troligt, bör SVT begära att domstolen fattar beslut om att utrikeschefen inte ska kallas alternativt att domstolen ser till att åklagaren under rättegången inte ställer frågor som kan riskera att röja några arbetsmaterial eller anteckningar. Bestämmelserna finns i tryckfrihetsförordningen. Det finns undantagsfall där en journalist måste vittna och kan befrias från sin tystnadsplikt men de förutsättningarna föreligger inte nu.
För ytterligare om journalister som vittnen se min bok Att publicera eller artikeln pressfrihet och vittnesplikt/ i Dagens Juridik.
På DN debatt har jag listat några av de urholkningar av yttrandefrihetsgrundlagarna som skett de senaste åren. Bland annat utifrån fallet Gui Minhai och Kinas lika oblyga som aggressiva angrepp på Sveriges statsskick resonerar jag hur de ändringar som gjorts kan få regeringar att vika ned sig för påtryckningar. Förändringarna kan också komma att användas av inrikespolitiska skäl.
I veckan överlämnades en festskrift till Hans-Gunnar Axberger. Han har bland annat varit JO, Allmänhetens Pressombudsman men framför allt är han Sveriges kunnigaste när det gäller tryckfrihetsfrågor. Jag har bidragit med ett avsnitt i boken. Det behandlar bland annat det nya maktinstrument som Justitiekanslern fick 1 januari 2019.
Tingsrätten i Stockholm dömde Cissi Wallin för grovt förtal av Fredrik Virtanen. Domen kan och bör diskuteras när det gäller tolkningen av vad som ska anses försvarligt att säga.
Jag har invändningar mot tingsrättens resonemang främst vad gäller bedömningen av Virtanens roll i offentligheten. Att något anses ”försvarligt” innebär inte att yttrandet inte kan bedömas som förtal. Men det är en annan fråga än frågan om försvarlighet. Står sig tingsrättens bedömning vad gäller försvarligheten begränsas det krets av personer vars handel och vandel måste kunna diskuteras offentligt när det gäller viktiga samhällsfrågor. Se vidare Expressen den 10 december. Kan läsas även här.
Frågan om ekonomiskt förtal, förtal av juridiska personer, dyker upp med jämna mellanrum
Additionally, individual preferences may direct a patient little blue pill nature of erectile dysfunction, comprising both organic and.
. Har svarat på ett inlägg från Näringslivets medieinstitutet på Dagens Juridik, texten finns också att läsa här.
Med anledning av de nya upplagorna av Att publicera och Offentlighetsprincipen – praktik och teori arrangeras ett seminarium i Stockholm den 14 oktober, se inbjudan nedan
En spaning efter yttrandefriheten och dess konfliktytor
Vad gör vi – lagstiftaren, myndigheter och användare – med vår tryck- och yttrandefrihet? Utredning läggs till utredning och bestämmelse staplas på bestämmelse i det som betraktats som ”en ögnasten i ett fritt rike”.
Vart är vi på väg? Vart vill vi?
Medverkande: Advokat Peter Danowsky, utgivaren för TV4 och ordföranden i föreningen Utgivarna Viveka Hansson, justitierådet Helena Jäderblom ordförande i Högsta Förvaltningsdomstolen samt justitierådet Thomas Bull spanar. Moderator: chefredaktör Stefan Wahlberg, Dagens Juridik.
Välkommen till JMK, Karlavägen 104, plan 4.
Mingel från 16:45 med tilltugg och dryck. Spaningen startar 17.30.
Anmälan krävs, O.S.A. till nils.funcke@gmail.com
Andra upplagorna av, Att publicera och Offentlighetsprincipen – praktik och teori, har kommit från tryckeriet.
Köp genom att swisha 350:- (Att publicera) respektive 260:- (Offentlighetsprincipen) till 072 – 563 38 64.
Glöm inte att ange namn och adress.
De kan också beställas med faktura via e-brev till nils.funcke@gmail.com.
För att få del av de nya mediestöden krävs att mediet uppfyller kravet på god etik. Det blir därmed en myndighetsprövning av innehållet för att se om den som söker anses uppfylla kravet på god etik.
Det utkast till föreskrifter som myndigheten tagit fram öppnar en gräddfil för de medier som idag är anslutna till det självreglerande systemet med Allmänhetens Pressombudsman (PO) och Pressens Opinionsnämnd (PON). De anses uppfylla kravet på god etik även om nämnden kan upphäva denna presumtion.
Statlig etikprövning är av ondo oavsett hur den utformas. Men att direkt koppla kravet på stöd till det självreglerande systemet hotar självprövningens oberoende och trovärdighet. Publicistklubben har yttrat sig över myndighetens utkast till föreskrifter.