Två maktmedel som alla stater i alla tider använt för att tygla, styra och ibland strypa yttrandefriheten
You are currently browsing the archive for the Yttrandefrihet category.
Stolt och glad över att ha fått Momma-priset 2020 som årets utgivare
Smittspridningen av coronaviruset på landets äldreboende har tagit åtskilliga liv. I vissa fall har boendet förvandlats till rena smitthärden för boende och personal.
När medier försökt skaffa uppgifter om spridningens omfattning har kommuner vägrat lämna ut uppgifterna.
Jag har gjort en genomgång av några av de invändningar som reportrarna mötts av, Göteborgs-Posten.
Det finns även exempel på hur kommunledningarna i mycket tydliga ordalag gett ut riktlinjer som begränsar de anställdas yttrandefrihet.
I Västerås skriver kommundirektören ”alla förfrågningar från media till såväl ledningsfunktioner som till enskilda medarbetare hänvisas till mig för bedömning om/hur vi ska svara. Viktigt att inte enskilda medarbetare svarar media direkt”. I Gällivare fick personal inom vård- och omsorg det korthuggna beskedet ”medarbetare bör inte svara på någon fråga alls från media”.
Det är lätt att tumma på principerna när de i konkreta situationer skyddar politiska motståndare, busar eller företrädare för ideologier som inget hellre vill än att avskaffa fri- och rättigheterna .
En av reglerna som bär upp yttrandefriheten är att den som skapar en bild, en text eller annat uttryck för sina åsikter och värderingar bestämmer om och när de ska offentligöras
Nu debatteras det rimliga Högsta Domstolens utslag i tvisten mellan SvT och den före detta ledande sverigedemokraten Kenth Ekeroth
Utredningen En ny terroristbrottslag (SOU 2020:49) behöver en påtaglig modifiering.
De flesta av de handlingar som utförs i ett terrorsyfte är och har länge varit kriminaliserade. Nu vill regeringen samla bestämmelserna i terroristbrottslagen, finansieringslagen och rekryteringslagen i en lag. Utöver ett antal konkreta gärningar som anges i förslaget till lag ska handlingar som anses ”främja, stärka eller understödja” en terrororganisation straffbeläggas.
Humanitära och journalistiska handlingar för att anskaffa information och sprida den och som objektivt sett skulle kunna anses främja terrorism kriminaliseras
Men även ringa brott är ett brott.
Det som är bekymmersamt och behöver korrigeras innan lagen antas är att det införs ett försvarslighetsrekvisit där det uttryckligen av lagen framgår att vissa gärningar inte är kriminaliserade eftersom de varit försvarliga t.ex. av opinionsbildningskäl.
För Publicistklubben har jag skrivit ett remissyttrande över utredningen.
Mitt svara till Åsa Wikforss är nu publicerat på Expressen.se. Kan även läsas här.
När ÖB vägrade att låta generalmajor Anders Brännström tillträda en chefstjänst åberopade ÖB bland annat två uttalanden i medierna som skäl . Det är illa . Men det är inte bara illa utan också illavarslande att ChefsJO i ett beslut väljer att inte rikta kritik mot ÖB för att Brännströms yttranden angavs som delskäl för beslutet. Få se om ÖB och JO har mod att korrigera sina ställningstaganden.
Åsa Wikforss har svarat i Expressen . Svaret reser fler frågor om hennes inställning. Återkommer.
Akademiledamoten Åsa Wikforss bok Alternativa fakta är i det stora hela lysande. Men hennes premisser för när något ska anses värt att diskutera och med vem är bekymmersam och uttrycker en auktoritär debattsyn. Läs artikel i Expressen även här:
Det är sällan ett policydokument som kommunerna antar för mediekontakter blir helt rätt . Alltid är det något fel. Men det är sällan det dyker upp dokument där allt blir fel.
Det är visserligen ännu bara ett utkast . Men det sätt som reglerna för användande av sociala medier i Ronneby kommun är utformad blir allt just allt fel . Lokala medier har redovisat innehållet:
Åklagaren i målet mot Sveriges förra ambassadör i Kina, Anna Lindstedt, vill kalla SVT:s utrikeschef som vittne. se artikel i DN
SVT har begärt att åklagaren omprövar sitt beslut. Om det inte sker, vilket verkar troligt, bör SVT begära att domstolen fattar beslut om att utrikeschefen inte ska kallas alternativt att domstolen ser till att åklagaren under rättegången inte ställer frågor som kan riskera att röja några arbetsmaterial eller anteckningar. Bestämmelserna finns i tryckfrihetsförordningen. Det finns undantagsfall där en journalist måste vittna och kan befrias från sin tystnadsplikt men de förutsättningarna föreligger inte nu.
För ytterligare om journalister som vittnen se min bok Att publicera eller artikeln pressfrihet och vittnesplikt/ i Dagens Juridik.
På DN debatt har jag listat några av de urholkningar av yttrandefrihetsgrundlagarna som skett de senaste åren. Bland annat utifrån fallet Gui Minhai och Kinas lika oblyga som aggressiva angrepp på Sveriges statsskick resonerar jag hur de ändringar som gjorts kan få regeringar att vika ned sig för påtryckningar. Förändringarna kan också komma att användas av inrikespolitiska skäl.
I veckan överlämnades en festskrift till Hans-Gunnar Axberger. Han har bland annat varit JO, Allmänhetens Pressombudsman men framför allt är han Sveriges kunnigaste när det gäller tryckfrihetsfrågor. Jag har bidragit med ett avsnitt i boken. Det behandlar bland annat det nya maktinstrument som Justitiekanslern fick 1 januari 2019.
Tingsrätten i Stockholm dömde Cissi Wallin för grovt förtal av Fredrik Virtanen. Domen kan och bör diskuteras när det gäller tolkningen av vad som ska anses försvarligt att säga.
Jag har invändningar mot tingsrättens resonemang främst vad gäller bedömningen av Virtanens roll i offentligheten. Att något anses ”försvarligt” innebär inte att yttrandet inte kan bedömas som förtal. Men det är en annan fråga än frågan om försvarlighet. Står sig tingsrättens bedömning vad gäller försvarligheten begränsas det krets av personer vars handel och vandel måste kunna diskuteras offentligt när det gäller viktiga samhällsfrågor. Se vidare Expressen den 10 december. Kan läsas även här.