Visst finns positiva undantag som t.ex. meddelarfrihet för vissa privatanställda, men sammantaget har den sittande regeringen försvagat yttrandefriheten.
Mer kommer.
Har skrivit två artiklar för Medievärlden:
You are currently browsing the archive for the Yttrandefrihet category.
Myndigheten för press, radio och tv vill att alla sändningar av rörliga bilder som distribueras via internet till datorer, mobiler och paddor ska granskas. Det skulle öppna för ökad reglering, kontroll och tillsyn av de sändningar som idag gud ske lov är fria från Granskningsnämndens prövning
Artikel i Medievärlden, ladda ned Medievärlden, länk
Tags: presstöd
En tjänsteman ställde frågor till en journalist på Svensk Jakt om hur han kommit över en rapport om skyddsjakt på björn.
Att frågan om uppgiftslämnare ställs spontant och i stunden är inte bra. Det är olämpligt och klandervärt. Men om det upprepas i härdigt går det över gränsen och riskerar att vara straffbart.
Artiklarna Svensk jakt efterforskning och Svensk Jakt
Mats Olin på Näringslivets Medieinstitutet har intervjuat mig om förslaget till nytt medieetiskt system. Ny självreglering länk till institutets webbplats.
Officerstidningen ägnar sitt senaste nummer åt yttrandefriheten inom försvarsmakten. Temasidorna innehåller beskrivningar av konkreta fall där frispråkiga officerare manats att ställa in i åsiktsleden. Officerstidningen april 2018.
Tags: Försvarsmakten
Regeringen får inte igenom alla delar i sin proposition om ändring i yttrandefrihetsgrundlagarna. Den luddiga formuleringen för att endast den med ”berättigat intresse” ska kunna ta del av brottmålsdomar i ”uppgiftsamlingar” avvisas av allianspartierna. Utmärkt så. Här artikel i Expressen om att justitieminister Morgan Johansson borde se nederlaget som en seger, läs Expressen/kultur eller Expressen.
Förslaget i propositionen innebär att tillgängligheten till allmänna handlingar skiktas. Regeringen nämner journalister och jurist som typexempel på grupper som anses ha ett berättigat intresse att ha tillgång till uppgifterna i databaser. En medborgerlig rättighet riskerar att i den praktiska tillämpningen förvandlas till en skrårättighet.
Ska regeringen upprätthålla ambitionen med förslaget hade det blivit nödvändigt att införa restriktioner för ett stort antal grupper som idag har tillgång till uppgifterna. Det gäller studenter och anställda vid universitet och högskolor (420 000 personer), 30 000 polisanställda, 349 riksdagsledamöter, anställda på riksdagens partikanslier, 5 000 på regeringskansliet, 7 000 anställda på domstolar
Listan kan göras lång över de som har tillgång till databaser som InfoTorg, Karnov och ActaPublica och där slagningar inte alltid är motiverade. Se bara hur poliser och sjukvårdsanställda relativt frekvent ertappas med att göra olagliga slagningar i belastningsregistret respektive sjukjournaler.
Och som om de inte vore nog skulle även så gott som alla svenska bibliotek behöva begränsa tillgången. Det är nämligen idag fullt möjligt för alla att bli låntagare och därmed avgiftsfritt få tillgång till databaserna. Tänk er frågan från bibliotikarien: Vem är du? Har du ett berättigat intresse att få del av domen mot NN?
Hade det illa tänkta förslaget passerat riksdagen hade vi därtill fått en bestämmelse som i ett skärpt politiskt läge eller annan politisk majoritet kunnat vridas för att träffa kritiker av partier, politiker och myndighetsföreträdare.
Grundlag i gungning? är namnet på en ESO-rapport om hur Sveriges medlemsskap i EU påverkat offentlighetsprincipen i Sverige. Rapportförfattarna, Carl Fredrik Bergström och Mikael Routsi, menar att den svenska handlingsoffentligheten påverkats negativt av medlemskapet.
Deras förslag för att korrigera skillnaderna mellan insynen inom EU och Sverige skulle dessvärre bara försvaga insynsintresset ytterligare.
Jag har tillsammans med bland annat Johan Hirschfeldt deltagit på seminarium om rapporten. Rapporten och seminariet är tillgängligt på ESO:s webbplats.
Tags: EU, handlingsoffentlighet
”Rektor är kommunikationsansvarig – alltså hänvisa du journalister till rektor och uttalar dig inte i någon fråga.”
Så skriver en rektor till personalen vid en skola i Malmö. E-brevet till personalen inleds med att ”följande gäller” och personalen rekommenderas att den som trots allt talar med journalister och känner för det bör uttrycka att ”du har fullt förtroende för det arbete som utförs…”
Det är Sydsvenskan som avslöjat detta oförblommade maktspråk. Rektorn har ångrat formuleringarna.
Artikeln och e-brevet från rektorn finns i bifogade bifogade fil.
Debatt mellan mig och Eko-chefen Olle Zachrison i Expressen tv om samarbetet mellan fyra dominerande riksmedier inför valet.
Ett projekt som riskerar att etablera den, i och för sig befängda, bilden av att de etablerade medierna som en del av etablissemanget. En bild som förstärks av att hela projektet delfinansieras med riktade statliga medel, 1,9 miljoner.
Visst kan och ska grundlagar kunna ändras. Det gäller även gränserna för yttrandefriheten som anges i tryckfrihetsförordningen. Men de ska vara noggrant övervägda av en parlamentarisk kommitté. Det är inte de ändringar vad gäller bland annat gränserna för olaga hot som träder i kraft vid det kommande årsskiftet. Om nu inte riksdagens konstitutionsutskott säger nej och den majoriteten står sig vid beslutet i kammaren.
Artikel på Expressen kultur, kan även läsas här.
Artikel på Expressens kultursida idag om regeringens förslag till ändringar i grundlagarna. ladda ned
Bokmässan stod inte pall.
Genom att porta Nya Tider från att delta som utställare överger mässan den policy som under viss möda och noga överväganden drar gränsen för vilka som ska få hyra utställningsplats. Enligt policyn ska mässan värna den fria åsiktsbildningen även avskyvärda åsikter ska få förekomma så länge utställarna inte begår straffbara gärningar.
I ett principuttalande 2016 förklarade dåvarande vd:n Maria Källson att även ”främmande och ibland avskyvärda åsikter, av olika ideologiskt ursprung, kommer även i framtiden att vara representerade. Vi anser att det tyvärr är priset en bokmässa måste betala för att vara en öppen, demokratisk arena.” Yttrandefriheten är inte förhandlingsbar avslutade hon.
Björn Wiman, DN:s kulturchef och undertecknad debatterade beslutet SR:s Studio 1 på tisdagen.
Mässan må ha löst ett problem men kommer att få nya. Det dröjer sannolikt inte länge innan en ängslig krönikör dyker upp i Dagens Nyheter och frågar sig varför inte även den och den extrema organisationen eller trosriktningen eller person utestängs.
Tillsammans med advokat Percy Bratt, Expos Daniel Wiklander och juristen Anna Rogalska Hedlund diskuterar jag demokratins gränser i Veckans Juridik. Skiljelinjerna blev ganska tydliga. Jag och Daniel Wiklander finner inskränkningar även om de endast riktas mot nazister som principiellt felaktiga och praktiskt omöjliga att genomföra. Percy Bratt och Anna Rogalska Hedlund förespråkar förbud vilket gör mig väldigt nervös, rejält besviken och lite arg.
Se inspelningen Dagens Juridik.
På Bok & Bibliotek, torsdag 12.00, ska jag och författaren Lena Andersson samtala. Rubriken är Bildning och åsiktsbildning med avstamp i min bok Att publicera. Välkomna.
Tags: åsiktsbildning, bildning