Som väntat kom propåer om såväl inskränkningar av offentlighetsprincipen som tankar om nya begränsande regler i grundlagen i kölvattnet på lanseringen av Lexbase. En webbplats där det är möjligt att få del av domar avkunnade vid svenska domstolar.

Jag antog att det skulle bli så och skrev därför en artikel som publicerades i Expressen i dag till försvar för offentlighet i största allmänhet och för ökad tillgänglighet till allmänna handlingar. Det kan i sammanhanget kanske uppfattas som ett uttryck för en entydig uppskattning för Lexbase.

Men så var det inte menat. I artikel förklarar jag att Lexbase appellerar till vårt behov av kontroll men sannolikt invaggar oss i en trygghetschimär. I en längre version hade jag med att tjänsten vädjar till en av våra mest primitiva drifter – hämnd och lynchstämning.

Jag tog bort det för att få med annat. Kanske fel men det förtar inte min poäng, att tillgången till allmänna handlingar ska vara vid och att uppgifterna ska vara lättillgängliga. Det är vad vi gör med uppgifterna som ska beivras inte att vi tar del av dem.

Artikeln kan även läsas i PDF-format.