Polisprovokationer och rättsäkerheten

Var går gränsen för polisens rätt att med hjälp av provokationer bevisa brott? JO har prövat en systematisk provokation mot en person som misstänktes för mordbrand. Personen var skyldig men var de metoder som användes försvarliga och förenliga med rättsstatens regler? JO är tveksam och efterlyser klarare regler. Polisen har en läxa att göra men även riksdagen.

Det som inte är reglerat kommer att användas oregerligt. Ger vi polisen en batong utan instruktioner och förhållningsorder kommer den att användas på alla upptänkliga och betänkliga sätt.

Det finns också fall där poliser provocerat fram brott och där varesig den åtalade, åklagaren, försvarsadvokaten eller domstolen fått fakta på bordet. Polisen begick ett brott för att bekämpa ett brott som inte begåtts om polisen inte begått brott. Slutresultatet blev att de dömda frikändes och nu sannolikt kan vänta sig ett hyfsat skadestånd från staten.

Har skrivit en kolumn i Borås Tidning om frågeställningarna polismetoder i bt 20120601