efterforskningsförbud

You are currently browsing articles tagged efterforskningsförbud.

Har föreläst vid Grävseminariet om medddelarfrihet.

Tags: , ,

Fick en fråga på twitter ”så om en källa är med o bearbetar uppgifterna är den inte längre källa? Försöker förstå gränsen.” Den låter sig näppeligen inte besvaras med 140 tecken. Därför helt kort här.

I de allra flesta fall torde meddelaren på något sätt och i olika grad vara med och bearbeta uppgifterna, det kan handla om att tolka uppgifterna eller i varje fall göra urvalet av uppgifterna som ska lämnas över. Men även om bearbetningen går längre t.ex. skriva en text eller kommentar kvarstår skyddet för meddelaren.

Ytterligheten är när den som publicerar en uppgift också är meddelare. Han eller hon har meddelat sig själv. Det kan åskådliggöras med om Ekots källa i Saudiaffären skulle skriva en egen bok (vore spännande). Om den trycks i tryckpress träder de regler som skyddar en meddelare in. Meddelarfriheten gäller även om författaren inte sätter ut sitt namn utan vill förbli anonym. Ansvaret på innehållet i boken faller då istället på förläggaren.

Meddelarfriheten tillkommer alla: offentligt anställda, privatanställda eller personer som inte är anställda alls. Skyddet består i att myndigheterna inte får agera rörmokare och efterforska en källa och heller inte vidta repressalier mot källan samt att den som tar emot uppgifterna har tystnadsplikt livet ut. Efterforskningsförbudet gäller dock endast myndigheter. Privata företag eller för den delen journalister kan straffritt efterforska källor.

Meddelarskyddet bryts om den sekretessbelagda handlingen lämnas ut eller om de uppgifters om lämnats ut muntligen faller in under något av de undantag för meddelarskyddet som anges i Offentlighets och sekretesslagen, t.ex. mycket känsliga uppgifter om rikets försvar.

Viktigt att poängtera är att skyddet endast gäller den som lämnat uppgifterna för publicering till t.ex. Expressen i fallet Avpixlat. Om Researchgruppen i sin tur fått uppgifterna från någon annan och bara agerat mellanhand, förmedlare, så gäller meddelarskyddet sannolikt endast för Researchgruppen men inte för ursprungskällan. Visserligen kan man hävda att källan lämnat uppgifterna för publicering av Researchgruppen men det känns svajigt eftersom de inte har någon publikation att tillgå. Mellanhänder bör alltid undvikas för att inte minsta tvivel om att källskyddet är intakt ska uppstå.

Meddelarfriheten är komplicerad. Jag försöker i en kommande bok (Offentlighetsprincipen – praktik och teori) klara ut vilka rättigheter och skyldigheter den ger.

Tags: , , ,